Sigrid Hjertén

Sigrid Hjerténs liv är mytomspunnet, delvis inramat av en långvarig smutskastningskampanj mot maken Isaac Grünewald i dåtidens massmedier. Enligt historikern Lars M Andersson var Grünewald den främsta måltavlan för antisemitism i den svenska skämtpressen under perioden 1900 till 1930. Det beskrivs ibland hur den konstnärligt "mer begåvade" Hjertén blev tragiskt undanskuffad och bedragen av den "reklamhungrige" och sociale glidaren Grünewald, en bild som bland annat framförts i romanen I själen alltid ren av Anita Goldman, 1995.

Samtida källor och vittnen ger en annan bild – Hjertén brukar beskrivas som viljestark, bestämd och dominant, men också drabbad av depressioner alltsedan 1910-talet. I Göteborgs Aftonblad kunde man till exempel den 10 januari 1925 läsa en helsideslång intervju med fru Grünewald (som Sigrid Hjertén ju faktiskt hette och kallade sig så länge hon var gift, utom då hon signerade sina konstnärliga verk). Efter en lång utläggning om stridens och sensationens man Isaac Grünewald och alla affärer som dagligdags står att läsa om honom fortsätter tidningstexten: "Kan en man sköta allt detta? Åhnej, i detta som i många andra fall, där något märkligt är i görningen, gäller frågan: Ou est la femme? (Vem är kvinnan?) Kvinnan i detta fall är ingen annan än fru Grünewald. Det är hon som verkar som ett slags reglerande kraft på maken. Hon bromsar när hans temperament hotar att ta alltför kraftiga uttryck i praktiska saker, hon skjuter på när hon märker att en plan eller ett företag leder till fördel. Fru Grünewald är själv konstnär, men hon är i lika eller högre grad diplomat. Man behöver inte samtala med henne länge för att bli på det klara med att hon sköter sina eller rättare mannens kort mycket förnuftigt." Det är onekligen en annorlunda offentlig bild än den som har dominerat sedan 1980-talet. (Källa: Wikipedia) Sigrid Hjertén – Wikipedia

Lär er mer om Sigrids spännande liv genom att klicka på konstverket!